Forschung

Ando umgejipe le marhenca schaj o tshave taj o terne pumare ajgeni taj socijali kompetenctscha naphandle taj oni mujsinipe schaj ar probalinen taj feder schaj le keren - uso marhi trestinipe taj voja garantirim hi, emocijonali vakeriptscha taj aunvastariptscha nan godschake, tschortschaliptscha latsche upre likerde hi.
O schajipe, buteder pedar o marhi te siklol, ando direkti kontakto dar tel te bauninel taj positivi terdschijiptscha te kerel te dschanel, but tschavenge dim te ovlahi.

Kaj ando privati thana o marhengero likeripe mindig tschuleder ol, mindig buteder ischkoli lengere ischkolschenge/ischkolaschkijenge o schajipe del - butvar dschukel ande poar ischkoli te dikel hi.

Andi pedagogik latsche ande bescharde, o dschukela jek motivirimo barvalipe le siklipeske anen, o ischkolakero loschanipe utscheder keren taj o klima ando klastscha feder keren: O pharipe uso ischkolaschtscha/ischkolaschkiji tuschleder ol, „dschivde“ tschave nan buter asaj ertschave taj buteder socijali hi le, taj o mirne tschave buteder andar pumende ari an. Ando cilo, o empatijakero dschanipe utscheder ol.
I pharipeskeri redukcijona taj o feder koncentracijonakero dschanipe le ischkolaschkijendar taj ischkolaschendar o programo R.E.A.D  (The Reading  Education  Assistance  Dog) igen jerim nucinel: Ischkolaschtscha/ischkolaschkiji save na asaj latsche te genel dschanen, le dschuklenge mindig angle genen, soraleder hangoha angle genen taj afka signifikanti pumaro genipeskero dschanipe mindig feder keren.

O sastipeskero pomoschagoskero virkinipe le manuschengere-marhengere khetanipestar andi visenschoftlichi literatura butvar tel pisim hi. Barikan i redukcijona la daratar taj le pharipestar duach o kherodipe taj i interakcijona le marhenca jek sastjardo taj te jek preventivi virkinipe hi. La ischkolake butschol ada, hot le tschavenge duach i presenca le marhendar ando siklipe pomoschim schaj ol.

I pedagogischi Utschi Ischkola Burgenland sako bersch jek siklipeskeri ora „pedagogik le dschukelenca andi ischkola“
ando dauerinipe 6 European Creditsendar aun bitinel.

Asaj siklipeskeri ora palo ando juni 2012 ar dime kriteriji le bmukk-istar pro tschatschipe uschtidija, ojs aunlipe le and bescharipestar le dschuklendar ando ischkoli.

Downloads

Hunde in der Schule - Broschüre des bm:uk

Prüfungsordnung Schulhund (pdf)

Warum es eine gute Idee sein kann, seinen eigenen Hund mit in die Schule zu nehmen - Harald Mandl

Hundegestützte Pädagogik - Jutta Preisinger

Bindung und Emotionsregulationsstrategien bei Jugendlichen mit und ohne emotionale Störungen und VerhaltensauffälligkeitenAndrea Beetz, Uni Rostock

Der Schulhund in der NMS Mattersburg - Karin Krumpeck, Kerstin Mittermayer, Michaela Schneeweiß, Birgit Stiassny-Gutsch, Victoria Titzer

Antrag auf Haftpflichtversicherung

Elterninformation und Einverständniserklärung

Elternbrief - Vorlage

Forschinipeskere projekti uso telphageripe la transmisijonatar le phandlipeskere musterendar ando kontekst la ischkolatar taj sikajipestar

Ando angle paschlimo projekto aun diklo peske te ol, te pe pedar jek umgejipe jeke khetanipeha use jek baba barikane khetaniptscha maschkar tschave taj lengere meschtertscha sikeder te kerel muken. Ada na sako diveseskero usegejipe afka pe sikal, afka ar ditschol, hot ande jek khetanipe use jek baba nisaj le tel pisime transmisijonankere procesendar del. Aun astarde khetaniptscha upre avre bare dschene prik dim on (save use tendirinen, pe komplementeri te falikerel), ham na afka o babi. O dschijakana narativi datscha pasche paschlon, na diklo upro internalisirimo khetanipeskero musteri - te akan latscho hi, na latscho vaj igen utscho na latscho hi - te tschave jek positivi khetanipe use jek lenge na asaj latschi prindschardi baba entviklinen. Adala resultatscha ham tschak upre erschti phutschajipeskere cedulengere datscha basirinen. Ando angle paschlimo projekto erschtivar aun diklo peske te ol, te pumen latsche khetanipeskere procestscha maschkar tschave taj babi te upro falikeripeskere thana taj te upro neurobijologischi thana aun te dikel muken. Te ada phendo schaj ovlahi, akor la butjake ar siklime phureder manuschenca la ischkolakera butjatar jek baro barikanipe uso irinipe le maldaptivi khetanipeskere musteristar na latsche khetan phandle tschavendar use avlahi. Babi schaj le tschaven latsche khetanipeskere terdschijiptschendar prade kernahi taj afka le meschterenge igen ekstremi lokeder schaj le kernahi, jek latscho khetankipe use odola tschave upre te bauninel, save papal o lek barikaneder predikatori jeke ischkolakere entviklinipestar ando kognitivi taj te ando emocijonali taj socijal than hi. Le glajchi resursenca afka buteder tschave jerim schaj ovnahi.

Downloads

Forschungsantrag

Univ. Prof. Dr. Henri Julius, Ausbildungsinstitut für Bindungsgeleitete Interventionen, Berlin - Forschungsprojekt zur Unterbrechung der Transmission von Bindungsmustern im Kontext von Schule und Unterricht

Nina Huemayer, Viktoria Rieschl: Seniorinnenpädagogik im Kontext der bindungsgeleiteten Intervention – BachelorarbeitDefensio

Meer Zukunft, Newsletter Uni Rostock